Flytande vindkraft är precis vad det låter som, vindturbiner på flytande plattformar. Till skillnad från bottenfasta turbiner som bara kan placeras på djup upp till 60 meter, kan flytande vindkraft etableras i vatten från 40 meter till långt över 1 000 meters djup. Det är därför de kan placeras långt ut till havs, där det blåser kraftigare och jämnare.

År 2045 ska Sverige ha netto noll koldioxidutsläpp. Samtidigt kommer elanvändningen att öka med över 50 procent. Som om inte den utmaningen är stor nog, är Sveriges elproduktionsanläggningar ålderstigna och behöver bytas ut eller moderniseras. Det rör sig om 100 TWh, eller 70 procent av dagens elanvändning, som behöver ersättas fram till år 2040!

Med 1 160 mil kuststräcka har Sverige unika förutsättningar för havsbaserad vindkraft. Den är både mycket effektiv och har liten inverkan på miljön. Havsbaserad vindkraft är den enda förnybara energikällan med tillräcklig storlek för att möta de energiutmaningar Sverige står inför.

Utifrån senaste havsplanerna för Bottniska viken, Östersjön och västerhavet (februari 2022) har Energimyndigheten tillsammans med andra myndigheter fått i uppdrag att peka ut lämpliga områden för att kunna producera ytterligare 90 TWh el till havs, utöver dagens havsplaner. Det skulle ge en möjlig produktion av havbaserad el på totalt 120 TWh, vilket är nästan lika mycket som Sveriges totala elförbrukning på ett år.

Vindförhållandena till havs är mycket gynnsammare än på land med starkare och jämnare vindar. Dessutom kan högre turbiner användas ute till havs. En enda havsbaserad turbin kan generera lika mycket energi som tre till fyra landbaserade.

Havsbaserad vindkraft långt från kusten stör minimalt. Den hörs inte från land och syns för det mesta inte alls eller kan bara anas i horisonten.

Områdena för Frejas projekt har medvetet valts ut för att minimera påverkan på miljön och visuellt. Våra planerade vindkraftsparker är belägna mellan cirka 25 och 50 kilometer från kusten. Under gynnsamma förhållanden kan de havsbaserade vindkraftverken ses från land. Synligheten varierar beroende på avstånd från land, väderförhållanden och ljus.

För att kunna ge en bild och uppfattning om hur mycket våra vindkraftsparker kommer att synas från land tar vi i flera steg fram visualiseringar som en del av våra samrådsunderlag och miljökonsekvensbeskrivningar.

Läs mer om förhållanden och vad som påverkar sikten.

Vindturbinernas ljudnivå är ofta en källa till oro. Men hur mycket låter egentligen ett vindkraftverk?

För att få en uppfattning kan man jämföra med ljudet från vanliga hushållsmaskiner. Så här presenterar turbintillverkaren GE ljudet från en vindturbin. Visualiseringen bygger på data från NIDCD, som är en del av amerikanska National Institute of Health.

På hur långt håll kan man höra vindkraftverk?

Vindturbinernas ljudnivå

På 300 meters avstånd har en landbaserad vindturbin en ljudnivå på cirka 43 decibel. Det kan jämföras med 50 decibel för den genomsnittliga luftkonditioneringen och omkring 40 decibel för de flesta kylskåp.

På 500 meters avstånd sjunker ljudnivån till 38 decibel. I mer dämpade miljöer, till exempel i landsbygdsområden, är bakgrundsljudet cirka 30 decibel. På den nivån skulle en turbin som ligger ungefär drygt 1,5 kilometer bort inte höras.

Vatten är akustiskt sett hårt, vilket innebär att ljudvågor reflekteras (färdas) mycket effektivt över en vattenyta. Med andra ord, ljud når längre över vatten än på land. Exempelvis kan ljudet från en 15 megawatts turbin höras med cirka 35 decibel på 300 meters avstånd om den står på land. Till havs (över vatten) skulle samma ljudexempel nå cirka 2 kilometer.

Läs mer om mätning av vindkraftsljud här.

Den havsbaserade vindkraftsparken kommer att inverka på kuststräckan inom flera områden:

• En anslutning till land för undervattenskabeln och tillhörande kablar tillbaka till en landbaserad transformatorstation

• En drift- och underhållsbas för att serva vindkraftsparken till havs.

• Utökad frakttrafik under installationsfasen.

De första två delarna ovan omfattas av planeringsprocessen och genomförs i syfte att minimera störningar på land, samtidigt som de maximerar möjligheterna till den lokala leveranskedjan.

All aktivitet i den marina miljön har potential att påverka sjöfåglar och annat marint liv. Havsbaserad vindkraft i stor skala är än otestat i svenska vatten men det finns över 20 års erfarenhet i andra europeiska länder att dra lärdomar av.

Projekten utformas för att minimera påverkan på den marina miljön och följer internationell bästa praxis som etablerats efter år av observationer, mätningar och forskning. Projekten genomgår en fullständig miljökonsekvensbedömning under hela planeringsprocessen. Skulle det finnas verklig risk för miljön genomför vi beprövade begränsningsåtgärder.

Studier tyder på att vindkraftsparker till havs kan fungera som konstgjorda rev och marina skyddade områden. Det ökar mängden fisk och skaldjur och i sin tur tillgången på bytesdjur.

Nej, projektutvecklingen inkluderar en särskild arkeologisk riskbedömning med hjälp av geofysiska undersökningstekniker för att identifiera skeppsvrak. När en skeppsvraksdatabas har upprättats för platsen anpassas projektverksamheten för att undvika alla områden av arkeologisk betydelse.

För närvarande förväntas ett havsbaserat vindkraftverk ha en livslängd på omkring 30 år beroende på modell, väder och havsförhållanden.

Vindkrafterna gör att turbinbladen roterar och skapar stora mängder el som sedan överförs till land via en undervattenskabel. Därifrån kan elen till exempel användas för att driva hem, företag och transporter runt om i landet, eller till och med exporteras utomlands.

Det finns flera olika typer av flytande turbinteknologier. De flytande enheterna förankras på havsbotten via ett förtöjningsarrangemang kopplat till flera ankarpunkter. Förtöjnings- och ankarsystemet är utformat för att motstå vågbelastningen från den omgivande miljön och hålla den flytande konstruktionen på plats.

Koncept för plattformsstruktur med förankringslinor

Exempel på koncept för plattformsstruktur med förankringslinor: Barge, semi nedsänkbar, mast-boj och spännbensplattform.

Ankarkoncept från vänster

Exempel på ankarkoncept från vänster: dragankare, sugsankare, pålankare, gravitationsankare och torpedankare.

Vindkraftsparker till havs designas, konstrueras och drivs inom gränserna för extrema väderhändelser. Vid mycket kraftiga vindar kan till exempel rotorbladen bromsas för att förhindra kritiskt hög rotationshastighet.

Sensorer monterade i toppen av turbinen kontrollerar ständigt vinden. Vid hårda vindar kan turbinen stoppas för att skydda den från skador. Det är ovanligt med extremt väder i Sverige. Historiska vinddata från mätningar längs den svenska kusten visar att teoretiskt sett kan vindkraftverk generera kraft över 90 procent av tiden, baserat på satellitdata.

Vi engagerar oss tidigt med lokala fiskesamhällen för att säkerställa att vindkraftparkens påverkan på fisket minimeras. Parkerna designas och läggs ut på ett sätt som minskar dess påverkan. Vår prioritering är att undvika avbrott i fiskeverksamheten.

Havsbaserade vindkraftsparker skapar positiva effekter genom att de fungerar som föryngringsytor för olika fiskarter. Studier visar att flera fiskarter har en ökad förekomst i närheten av vindkraftverken. Detta tack vare att turbinernas fundament och förankringssystem ger upphov till en så kallad rev-effekt där fisken kan hitta föda och söka skydd.

Vi förväntar oss att våra projekt har stora möjligheter att skapa lokala arbetstillfällen i projektets alla skeden, och överlag ha en positiv inverkan på det lokala samhället. Studier visar att den havsbaserade vindkraften kan generera 50 000–165 000 heltidstjänster mellan åren 2025 och 2050.

Majoriteten av jobben skapas under konstruktions- och driftfaserna. Det behövs stora team för att serva turbinerna på daglig basis. Dessa jobb är långsiktiga (upp till 30 år), permanenta och till stor del lokala.

Yrkeskategorier som kommer att behövas är till exempel hamnarbetare, kranförare, fartygsoperatörer (service- och bogserbåtar) och vindkrafts- och servicetekniker. Utöver dessa skapas också indirekta arbetstillfällen inom sektorer som transport, mat och logi.

Vi stödjer arbetet med att skapa lokal sysselsättning, vilket inkluderar att samarbeta med fiskeindustrin för att utforska möjligheter för framtida sysselsättning. Vi uppmuntrar lokalt innehåll i vår leveranskedja.

Studier visar att havsbaserad vindkraft kan skapa 1 500–4 000 årsarbeten i Sverige år 2030 och upp till 10 000 årsarbeten år 2050. Totalt under perioden 2025–2050 beräknas havsbaserad vindkraft kunna ge upphov till 165 000 årsarbeten, direkta och indirekta jobb i den inhemska leveranskedjan. Läs studien här.

Vi tror starkt på att arbeta med lokala företag och kommer aktivt att uppmuntra och prioritera lokala leveranskedjor där det är möjligt. Vår filosofi är att utveckla och vårda den lokala försörjningskedjan genom en strategi som bygger på en stegvis ”språngbräda”, där lokala leverantörer och samhällen kan växa i takt med projektstadierna. Denna språngbrädesstrategi kommer hjälpa till att maximera värdet för det lokala samhället.

Har du ytterligare frågor kan du kontakta oss här.